Hej på er! 

 

Jag fortsätter lite med min hundserie, hoppas ni gillar den :) 

Idag tänkte jag skriva lite om ett vanligt problem med små hundar och det är deras ljud som många kallar för harklingar eller inåtvända nysningar. 

 

Jag skriver från det jag har erfarenhet av och den kunskapen jag har fått men jag är ingen veterinär så tolka inte min text som fakta, man ska självklart alltid rådfråga en veterinär! 

 

Vi har haft en hel del problem med Neo som ni nog vet vid det här laget men hundarna kan låta av andra skäl och jag tänkte skriva lite om det. 

 

* Första gången jag fick erfara dessa harklingar var när Billy var liten och både han och jag blev livrädda! 

Jag trodde verkligen att han höll på att kvävas och började leta i munnen på honom efter något som hade fastnat men det fanns ingenting där. 

När jag sen frågade en kunnig tjej som hade chihuahua så sa hon att struplocket kan vända sig eller åka lite snett när de till exempel blir uppspelta eller dricker fort osv. 

I Billys fall så växte det bort så nu låter han i stort sett aldrig så. 

Detta är alltså inte farligt men då måste man ju också veta vad det är, då kan man hålla fingrarna för deras näsborrar så de tvingas dra in luft genom munnen och då lägger sig ofta struplocket rätt. 

 

* Neo började låta ganska tidigt men i hans fall så var det väldigt ofta och han lät mer ansträngd/förkyld, som att han var täppt och hade svårt att andas genom näsan. 

Efter att han fick svårt att andas när han en gång använde krage efter en operation så gjorde vi en grundlig utredning på Strömsholm för att säkerställa att han inte hade trakealkollaps. 

Trakealkollaps innebär att luftstrupen kollapsar och det kan leda till att de kvävs om man har extrem otur men det kan opereras genom att man sätter in ett så kallat nät som stabiliserar strupen. 

 

Detta har alltså INTE Neo, han är kollad 2 gånger och de har även gått in i näsan på honom. 

Det man kunde konstatera med honom är att han är onormalt trång i nosen (vilket tyvärr är vanligt på chihuahua) samt att hans tonsiller var svullna vilket ledde till att han harklade sig även ner i svalget. 

 

På honom bestämde man att ta bort en lite del av den mjuka gomen för att skapa mer plats då den var något förlängd. 

Det vill jag också poängtera att om den mjuka gomen är för lång så kan den delvis ligga över struplocket vilket skapar enorma besvär för hunden men det är ändå en relativt "enkel" operation där man kan ta bort en bit som då kan göra enorm skillnad för hunden. 

 

I Neos fall så visade det sig att han även hade en kronisk inflammation i magen som ledde till sura uppstötningar som i sin tur gjorde att tonsillerna svullnade upp. 

Detta upptäckte vi inte direkt eftersom han visade sig vara uppenbart trång i nosen och de tog bort lite av den mjuka gomen så då trodde man att det skulle räcka men i hans fall gjorde det inte det. 

 

Så nu med hjälp av specialkost och MASSA råd från veterinär samt medicinering så har vi fått magen under kontroll vilket har förändrat Neos liv. 

Han MÅSTE äta regelbundet på exakt samma tider varje dag och inte gå för länge utan mat för då får han problem men håller man koll på det så är det inga problem. 

 

Vi har också en kortisoninhalator till Neo som vi ger när han får uppenbart svårare att andas, när han blir täppt i näsborrarna helt enkelt och det fungerar bra. 

Neo är framförallt känslig för torr/kall luft så han får inte motionera för mycket utomhus på vintern om det är riktigt kallt ute. 

 

Rufus har tack och lov inga problem <3 

 

Jag tycker att detta är något man verkligen borda läsa på innan man skaffar en liten hund men även en hund med trubbig nos som fransk bulldog, pekingese eller mops som ofta får dessa problem på grund av hur de är konstruerade. 

Sen så finns det självklart ett ansvar hos alla uppfödare att inte avla på dessa defekter som det faktiskt är och därför bestämde vi väldigt tidigt att inte avla på Neo trots att jag har fått många förfrågningar. 

 

Neo är ju också otroligt liten i ansiktet vilket inte alla hans syskon i kullen är så alla har inte alls de här problemen, det är hans konstruktion helt enkelt. 

 

Mitt råd till er förutom att läsa på är självklart att ALLTID göra en ordentlig undersökning hos veterinären och stå på er! 

Låt de inte skylla på att chihuahuor alltid låter så här för det gör de inte och framförallt, OM de gör det så kan det bero på väldigt många saker. 

 

Lycka till :)