Det är knappt att jag kan tro att det här är min vardag just nu när jag ser tillbaka på hur mitt liv såg ut för 1 år sen. 

 

Minnena på FB dyker upp och påminner mig om vilket vrak jag var då och då hade jag ändå det värsta framför mig. 

 

Idag för exakt 1 år sen så var det dagen innan min bästa väns bröllop och jag förberedde mig mentalt för att vara den viktigaste personen för henne den dagen, hennes brudtärna. 

Jag skulle sjunga på bröllopet och allt fokus just då låg på att överleva för det var verkligen så det kändes. 

 

Hur delar man någons största dag i livet fyllt av kärlek när ens eget äktenskap håller på att gå i tusen bitar? 

 

Jag kan än idag inte förstå hur jag tog mig igenom den där helgen men jag är så tacksam och lycklig över att jag inte gav upp och missade den viktigaste dagen i Elins liv <3 

 

För 1 år sen idag så var det 5 dagar sen Robin släppte bomben som kom att förändra mitt liv på bara en sekund, orden som fick mig att förstå att någonting var väldigt, väldigt fel. 

I 2 dagar så levde jag med hoppet om att vi skulle ge oss en sista chans att laga det som var trasigt och jag gav ALLT av mig själv. 

 

Men det räckte inte så 2 dagar innan bröllopet så gav han upp. 

Mitt hjärta stannade och känslan jag kände där och då kan fortfarande ge mig mardrömmar. 

 

Jag minns bara hur alla mina sinnen blev skarpare än någonsin och jag minns varenda ljud, varenda doft och varenda ord. 

 

Smärtan var så fysisk och plötslig och den värsta jag någonsin har upplevt. 

Många av er känner nog igen er, känslan av att få sitt hjärta krossat. 

 

För 1 år sen var det exakt 7 dagar kvar tills jag tog med mig mina älskade hundar och lämnade Torpet i Enköping för gott för bort det skulle jag, jag trodde jag skulle kvävas till döds i det där huset just då. 

 

Vi lämnade för ett liv i ovisshet, utan boende och utan inkomst. 

Första fokuset var att överleva för mina hundars skull och sen blev målet att bevisa för mig själv hur otroligt jävla stark jag faktiskt är. 

 

Det jag inte visste då var att jag 2 veckor senare skulle ha fått ett heltidsjobb samt bokat upp mig på min alldeles egna lägenhet och det blev starten på mitt nya liv. 

Ett liv där jag fick bevisa för mig själv att jag klarar så mycket mer än vad jag tror. 

 

Man är inte stark som man behöver vara förrän man inte har något annat val.