Gaefur - från en "spillevink" till den han är idag :)

Hej finaste ni! 
 
Det var evigheter sen!! 
Konstigt nog så har det inte hänt jättemycket under den här tiden, livet rullar på oavsett om man hänger med eller inte och snart är det jul känns det som, helt galet :) 
 
Tidigare så har många av er uppskattat inläggen som handlar om Gaefur och vår utveckling så nu tänkte jag att det är hög tid för ett sånt inlägg! 
Ni har säkert sett en del på instagram osv men det kanske är roligt att läsa lite mer också :) 
 
Nu har jag haft Gaefur i drygt 2 år, han är min första islandshäst. 
Han har nu fyllt 9 år så han var 7 år när jag köpte honom från en fantastisk uppfödare och han är väldigt fint inriden. 
 
Sen jag köpte honom så har det gått upp och ner kan man säga. 
Vi hade en så kallad "smekmånad" första halvåret men när vi flyttade till Enköping så förändrades allt. 
 
Min och Gaefurs relation och tillit fick sig en rejäl törn redan första ridturen när vi båda skrämdes av några hästar på en lösdrift och jag flög som en vante. 
Sen kämpade vi i ett par månader med att hitta tillbaka till varandra men då mitt liv rasade på det privata planet så var jag inte riktigt närvarande så vi avslutade vår vistelse i Enköping med ännu en avramling och en tur med ambulansen. 
 
Efter det väntade ett långt sommarlov för Gaefur medans jag försökte lappa ihop min tillvaro igen och i augusti förra året flyttade vi till Källtorp och vi trivs så bra båda två <3 
 
Under tiden i Enköping så mådde inte Gaefur bra, det inser jag nu i efterhand även fast jag kände det redan då men intalade mig att det berodde på omställningen. 
Han kändes osäker, stressad och tappade vikt och muskler trots all mat han fick. 
Jag köpte tillskott, gav lusern för att han skulle öka i vikt och olja för pälsen men det tog tid. 
 
Det var också en anledning till att han fick en ordentlig vila förra sommaren, vi behövde det båda två. 
 
Under vår första tid tillsammans så var det mycket fokus på träning och utveckling och jag kände mig ofta otillräcklig som ryttare. 
Därför släppte vi det fokuset när vi flyttade till Stockholm, målet blev att det skulle vara kravlöst och roligt. 
 
Nu har glädjen till träningen kommit tillbaka och vi har fått fantastiskt bra hjälp här vilket känns otroligt roligt! 
Jag har 2 underbara medryttare till mitt lilla "Gaefur-tem" som betyder så mycket för mig. 
 
Så just nu ser jag positivt på vår framtid tillsammans :) 
 
Här kommer lite bilder på vår tid tillsammans hittills: 
 
 
Den första bilden som togs precis när Gaefur gick igenom besiktningen :) 
 
 
Här har han fått flytta till mig och lyckan är total :) 
 
 
Han fick beskrivningen "elegant" vilket jag tyckte passade ganska bra :) 
Han var fin i kroppen, lite "valpig" men en bra början. 
 
 
Så mycket mindre han såg ut här! 
 
 
Här har vi börjat komma igång ordentligt med träningen! 
 
 
I december så hade han börjat bli lite rundare i kroppen :) 
 
 
Så här såg vi ut precis innan flytten till Enköping 
 
 
Förändringen där blev nästan chockartad...
 
 
Här har vi flyttat till Källtorp och det har gått en tid, Gaefur känns glad och börjar lägga på sig bättre :) 
 
 
I våras så hade han växt på sig rejält trots att han kanske inte har så snygg päls pga fällningen ;) 
 
 
I somras var han välmående och rund <3 
 
 
Senaste träningen :) 
Jag vet att det går upp och ner och vi kommer garanterat få fler bakslag under våra år tillsammans men jag tycker det är roligt att se förändringen genom åren och att man faktiskt kan lyckas ta sig tillbaka igen efter en svacka.