Att vara en bra förebild
Jag får ofta höra från andra att jag är en bra förebild.
Då brukar jag ibland tänka, hur kan jag vara en bra förebild?
Jag som begår så många misstag och som själv känner mig misslyckad då och då.
Andra kan säga tvärtom, att jag är en dålig förebild som skriver så mörka saker om min vardag i bloggen som alla kan läsa.
Däribland mina egna elever samt andra ungdomar som kan bli påverkade.
Personligen så tycker jag att jag speglar verkligheten i min blogg, inte bara min verklighet utan kanske någon annans som jag inte vet om.
Någon kanske känner igen sig i det jag skriver och kan känna precis som jag.
Jag tror att det är just det som kan vara befriande för många, att jag har så många olika sidor.
Att bara för att jag skriver något sorgligt så betyder inte det att jag är otrevlig mot alla jag möter eller missunnar andra lycka.
Jag skriver det jag känner i stunden, där och då men det är inte den jag är.
Jag är många olika saker, glad, omtänksam, rolig, ledsen, irriterad, sorgsen, arg.
Det behöver inte bara vara en sak.
För mig är en bra förebild någon som vågar visa alla sina sidor, som talar om när allt är underbart men också när allt går fel.
En person som vågar stå för allt man är och struntar i vad andra tycker.
Jag kanske inte är där än men jag är på god väg, det är något jag jobbar på.
Att se upp till någon eller något som är helt "perfekt" är inte bara dumt utan totalt orealistiskt, det är inte så verkligheten ser ut.
Jag tänker inte ljuga, mitt liv kan vara väldigt tufft precis som för många andra, skillnaden är bara att jag vågar skriva om det.
skriven
Martina, jag hoppas innerligt att du förstår att den som kallat dig dålig förebilld inte har en aning om vilka beteenden eller egenskaper man bör leva upp till för att vara just det. Därmed dementerar vi hela den skitsnackgrejen, okej?
Sen är ju så klart frågan vad/hur en förebild är/ska vara och det är nog en tolkningsfråga i sig då vi alla säkert har både liknande och olika uppfattningar om det.
Du driver en blogg med mycket själ, djup och ärlighet. Egenskaper vi är ense om att en förebild ska ha. Du vågar dela med dig och är i det ganska stark då du skulle kunnat mörka alla smärta och sorg för att inte riskera kritik. Men den vågar du uppenbarligen ta och bemöta. Du har mycket i ditt liv som du är stolt och lycklig över, som du gärna visar upp, men inte dränker oss läsare i eller försöker klämma åt någon annan med. I din blogg eftersträvar du inga höga och ohälsosamma ideal, vad jag vet är det en bra egenskap hos en förebild.
Så nästa gång någon pratar om dig i termer som dålig förebild. Respektera åsikten MEN ta inte åt dig.
Att må som du i perioder gör är mänskligt. Runt omkring oss lever människor med såväl fysisk som psykisk smärta, visa både och. Tänk om alla var lika öppna med att dela sina erfarenheter och finnas för varandra i såväl smärta som glädje. Vilka bra förebilder vi skulle vara för varandra då.
Dina elever ska skatta sig lyckliga som har just dig som vuxen person i som omgivning. Kriser i livet ger nämligen många förmågan att våga vara äkta och det har dina elever all anledning att ta efter.
Det är din blogg. Du skriver. Vi läser. Och gillar man det inte kan man sluta, men då har man uppenbarligen missat poängen.
Ta hand om dig!