Jag har funderat ett tag på om jag ska skriva lite om de mediciner jag äter. 

De hjälper mig både med min smärta men nu även med min psykiska ohälsa och det har ni velat läsa mer om så därför skriver jag lite om det. 

 

Min inställning till mediciner har helt klart förändrats sen jag blev sjuk. 

Då åt jag aldrig några tabletter om jag inte verkligen var tvungen medans jag idag inte klarar mig utan. 

 

Sen måste man själv avgöra vad som känns ok eller inte. 

Jag har väl känt nu att det har blivit lite mycket då jag i dagsläget äter minst 15 tabletter om dagen... 

När jag la fram alla tabletterna och reflekterade lite över det så kändes det som en stor sorg att jag vid 32 års ålder ska behöva stoppa i mig allt detta bara för att ta mig igenom vardagen och då jobbar jag inte ens nu. 

 

Skulle jag utsätta kroppen för mer ansträngning så skulle jag garanterat behöva öka mina doser. 

 

Jag ska berätta lite om de mediciner jag äter: 

 

* Gabapentin - detta är egentligen en epilepsimedicin som jag äter för att öka rörligheten i nacken. Nackdelen med denna är att jag har gått upp väldigt mycket i vikt så jag skulle vilja försöka sluta med den på sikt. 

 

* Paraflex - denna började jag med när mina höfter blev ett stort problem, det är en muskelavslappnande medicin som faktiskt har hjälpt mig väldigt mycket! 

Den skulle jag nog inte klara mig utan i dagsläget. 

 

* Omeprazol - jag började äta denna när jag blev sjukskriven då jag fick stora problem med magkatarr på grund av all stres och nu fortsätter jag med den. Den är också bra om man äter mycket mediciner då den skyddar magen så man inte blir lika påverkad. 

 

* Citalopram - detta är den medicin som hjälper mig med min ångest och depression, den började jag äta i november när jag blev sjukskriven på grund av utmattning. 

 

* Citodon - en smärtstillande medicin som jag nu har ätit sen 2011 då jag skadade mig i en ridolycka. Denna har jag inte kunnat sluta med då jag vaknar av smärtor under natten annars. 

Jag tar dem också dagtid de dagar jag har väldigt ont men jag är väldigt noga med dosen. 

 

* Propavan - en sömnmedicin som jag tar ca 1 timma innan jag går och lägger mig för att sova bättre, tyvärr drömmer jag en del mardrömmar av den men jag har inte ätit den så länge ännu så jag ska ge det lite tid. 

 

* Imovane - en insomningstablett som jag ätit i många år, utan den så kan jag verkligen inte somna, det är omöjligt. Den gör att jag somnar så därför kombinerar jag den nu med propavan så att jag inte vaknar så mycket under natten. 

 

Det var de mediciner jag äter dagligen, sen så har jag även en migränmedicin, en antiinflammatorisk samt allergimediciner. 

Jag har tidigare haft problem med allergiska reaktioner som kroppen utlöser när den "har fått nog" och jag blir mer eller mindre allergisk mot mig själv och det är så klart fruktansvärt jobbigt. 

Nu har det lugnat ner sig med åren samt att jag gick på akupunktur för detta. 

 

Förutom att det inte alltid känns bra att stoppa i kroppen allt detta så är det jobbigt på flera sätt att äta så mycket mediciner. 

Man kan aldrig vara spontan, jag måste alltid planera och packa med mig mediciner ifall jag behöver och när man reser måste man ha speciella intyg vilket inte alltid är helt enkelt. 

Sen är det också väldigt dyrt så klart. 

 

Ja då vet ni vad jag stoppar i mig för att komma upp ur sängen varje morgon. 

Kanske inte ett så positivt inlägg men jag tycker det är viktigt att prata om detta för att det är ett osynligt handikapp, ingen vet vad jag stoppar i mig för att kunna klara av vardagen. 

Det syns ju inte utanpå att jag mår dåligt och har ont.