Rehabstart imorgon!

Hej på er! 
 
Imorgon startar min rehabilitering som sen kommer pågå i 12 veckor. 
Jag skulle ljuga om jag sa att jag var taggad för det är jag verkligen inte... 
 
Jag har haft en olustig känsla i kroppen ett tag nu och jag vet inte riktigt varför, jag tror att jag delvis känner mig tveksam till om detta ska ge mig lika mycket som jag hoppas. 
Jag är rädd att jag vara ensam i gruppen med "min typ av utmattning" som mestadels beror på att jag blivit motarbetad och illa behandlad vilket i sin tur ledde till en negativ stress som knäckte mig. 
 
Jag har inte blivit utmattad för att jag är känslig för stress eller för att jag tog på mig alldeles för mycket utan jag blev helt enkelt nedtryckt i skosulorna och kände mig totalt värdelös varje dag. 
Utmattningsdepression var diagnosen jag fick på Karolinska i Huddinge och den tycker jag mer beskriver mitt mående för det handlar i dagsläget inte bara om hur jag bör hantera stress. 
 
Jag behöver finna en förståelse till att det blev så här så att jag kan gå vidare. 
Jag vill få verktyg så att jag i framtiden inte tillåter någon att behandla mig som jag blev behandlad. 
Jag behöver samtidigt få läka vilket kommer ta tid. 
 
Jag ska verkligen försöka gå dit imorgon med ett öppet sinne för jag vill så innerligt att detta ska bli bra! 
 
När jag var på kliniken i fredags och träffade den fysioterapeut som jag kommer ha i mitt team så frågade hon mig om jag höll på med yoga och då sjönk mitt mod direkt. 
Jag kan inte hjälpa det men jag är verkligen inte en person som uppskattar den typen av träning eller vad man ska kalla det :( 
 
Jag förklarade att jag höll på med hästar och hundar vilket är min mentala återhämtning samt det som ger energi vilket hon så klart förstod men jag tror verkligen att jag kommer tappa all motivation om jag ska hålla på med yoga eller liknande varje dag. 
 
Usch jag vet att jag låter jättegnällig nu, ber om ursäkt för det men jag vill vara ärlig. 
Jag lovar att uppdatera er mer imorgon om hur första dagen var :) 
 
All kärlek <3 
 
 
 

En önskan om förändring

Hej på er! 
 
Jag har snart varit sjukskriven ett år, ETT HELT ÅR! Kan ni förstå? 
Det är så otroligt lång tid och ändå har det gått så snabbt... 
 
Jag kämpar varje dag för att må bättre och något som jag då ofta funderar på är vad jag kan/skulle vilja förändra för att jag ska kunna må bättre. 
 
För det handlar mycket om förändring för mig. 
Dels för att jag har förändrats mycket som person under den här tiden men också för att jag aldrig vill hamna där jag en gång var. 
Då kan man ibland behöva göra ganska stora saker som verkligen gör skillnad för att ge sig själv en knuff i rätt riktning. 
 
Det är inte alltid så lätt. 
Ofta är viljan större än vad orken är och många saker spelar in för att man ska kunna genomföra vissa saker. 
 
Att köpa Gaefur till exempel var en enorm förändring, det bästa beslut jag tagit! :) 
Men utan Robin hade det aldrig varit möjligt så jag är enormt tacksam varje dag. 
 
Idag gjorde jag något som också kommer innebära en stor förändring framöver men jag kommer vara så där elak nu och inte berätta vad det är ännu ;)
Jag behöver smälta och bearbeta det lite själv först men sen ska ni få följa med på den resan också. 
 
Detta har tagit enormt mycket energi också, alla typer av beslut tar mycket på mig så inatt ska jag försöka sova ordentligt och imorgon ska jag mysa massor med hundarna och Gaefur :) 
Och Robin så klart ;) 
 
All kärlek <3 
 
 
<3
 

Vad säger man till någon som är utmattad?

Jag har funderat mycket kring vad man vill/inte vill höra när man inte mår bra och jag tror att det är väldigt olika, man måste själv bestämma vad som känns bra och vara tydlig med sin omgivning. 
 
Man kan inte heller förvänta sig att andra enkelt ska kunna sätta sig in i hur man har det och det gäller att förstå att det mesta folk säger är av välmening. 
 
Nu har jag funderat och försökt komma fram till vad JAG tycker att man inte borde säga till någon som är utmattad, jag kommer även skriva ett liknande inlägg angående kroniksk smärta. 
 
Vad jag inte vill höra: 
 
* Hur lång tid tar det innan du blir frisk? 
Det vet ingen och det är inte säkert att man ens blir helt frisk från en utmattning. 
 
* Du har ju varit hemma så länge nu, mår du inte bättre alls? 
Tro mig, jag är redan stressad över att tiden går utan att jag märker någon större förbättring så gör inte det hela ännu värre är du snäll. 
 
* Hur ser du på framtiden? Vad sja du göra sen? 
Alla frågor om framtiden är EXTREMT känsliga och det är ett väldigt fåtal människor som jag pratar om det med öht så de frågorna är bättre att undvika. 
Jag kan inte svara på de frågorna hur gärna jag än vill och det stressar mig oerhört. 
 
* Du kanske borde börja plugga? Göra någon helt annat!
Jag vet att folk säger detta i välmening men jag kan inte ens formulera en mening utan stavfel, jag orkar knappt vara social en längre stund och bara av att titta på TV blir jag extremt trött av så att plugga finns inte på kartan. 
 
* Är det inte extemt långtråkigt att vara hemma? Alla människor mår ju bra av att jobba! 
Om man sover till kl 12.00 på dagarna och inte ens orkar laga lunch till sig själv så är just att börja jobba det sista man tänker att man skulle må bra av just nu... 
 
* Blir du inte rastlös av att gå hemma hela dagaran? 
Rastlös? Jag är så trött och utmattad så jag bara vill sova hela tiden, att känna mig rastlös minns jag inte ens hur det känns... 
 
Vad VILL jag höra: 
 
* Sätt dig själv främst och låt detta ta den tid det tar! 
Såna lugnande kommentarer hjälper alltid <3 
 
* Glöm inte bort att du är sjuk, du måste vara snäll mot dig själv. 
Man glömmer lätt bort att man är sjuk just med tanke på att det inte syns. 
 
* Det är helt ok att känna så. 
Oavsett om man är trött, ledsen, frustrerad, arg eller glad så är det helt ok och det är alltid skönt att bli påmind om det. 
 
* Du behöver inte svara/höra av dig om du inte orkar, jag förstår. 
När omgivningen sänker kraven på en så känns det verkligen som att de försöker förstå <3 
 
* Hur mår du idag? 
Sluta aldrig någonsin fråga hur jag mår för då känner jag mig oviktig eller bortglömd, fråga även om du tror att det är jobbigt för mig att svara. 
 
* Glöm inte bort att du är bra precis som du är!
Älskar människor som kommer ihåg hur viktigt det är att höra att man duger som man är <3 
 
Detta var mina tankar kring ämnet utmattning och vad man borde/inte borde säga. 
Jag kan skriva hur mycket som helst om det här ämnet men försökte ta med det som jag tyckte var viktigast för mig. 
 
Om ni känner igen er och vill dela med er av egna erfarenheter så gör gärna det <3 
 
 
Djur är den bästa medicinen <3