Ensamhet

"The pain and the lonelyness are not me, it's the result of not being able to be me"
 
Jag har under en lång tid känt mig vilsen. 
På något vis har jag tappat bort mig själv och den jag är och jag vet inte hur jag ska hitta tillbaka. 
 
Jag tänker ofta att mitt jobb och den jag är som person på jobbet definerar mig och att jag är mitt jobb. 
Så ska det inte vara, jag har alltid tyckt att det har varit ok men nu när det har varit en tuff tid med mycket mental stress så har jag insett att jag inte har en aning om vem jag är utanför jobbet. 
 
Och den är tiden utanför jobbet som ska stärka mig och ge mig energi men det har varit svårt.
Jag har hamnat i något slags vakum, det känns som att jag inte kommer ur det och jag har svårt att ta mig an saker. 
 
Min självkänsla har påverkats väldigt mycket i processen och jag ifrågasätter ofta mig själv och trots att jag har många att vända mig till så känner jag mig väldigt ensam. 
 
Jag har väldigt svårt att skriva dessa inlägg då jag öppnar upp en del av mig själv som är väldigt privat. 
Många halvfärdiga inlägg hamnar bland mina utkast för att sen aldrig publiceras. 
 
Det är så otroligt svårt att sätta ord på hur man känner och hur man mår! 
Tankarna snurrar hela tiden men det känns aldrig som att man kommer fram till något. 
 
Jag personligen tycker att psykisk ohälsa är otroligt viktigt att prata om och jag skäms inte för att dela med mig av den sidan hos mig själv, i annat fall skulle jag förneka vem jag är. 
 
 
 

Kommentera här: