Hej på er! 

 

Nu har vi varit på återbsök äntligen och det gick inte riktigt som jag hade hoppats. 

Jag hade egentligen inga förväntningar men hade så klart en förhoppningen om att det skulle vara bra. 

 

Vi började med att göra en rörelsekoll eftersom ultraljudet såg så bra ut förra gången. 

Dock så var Gaefur VÄLDIGT pigg och busig så vi fick ge honom lugnande för att vi skulle kunna kolla honom i trav. 

 

Sen så gick liksom luften ur mig lite... 

Gaefur var MER halt än vad han var i september när vi konstaterade hans gaffelbandsskada :( 

Jag kunde knappt tro det... 

 

Veterinären sa då att det vi måste göra är att konstatera ifall han är så halt på grund av gaffelbandet eller om det är någonting annat som stör. 

Om han skulle vara halt av gaffelbandet så är det ett stort problem med tanke på att det är läkt så då finns det inte så mycket man kan göra. 

 

Så han bedövade från kotan och ner, alltså under gaffelbandet och sen gjorde vi en ny rörelsekoll. 

Då var han mer eller mindre ohalt och jag kunde också se en annan vilja hos honom att röra sig, det var väldigt tydligt. 

 

Det positiva då enligt veterinären är att gaffelbandet är läkt vilket enligt honom är väldigt bra för som sagt, hade han varit halt av det så hade det varit illa. 

Det negativa är att det är någonting mer, någonting annat som spökar som sitter någonstans från kotan och ner. 

 

Vad det är vet vi inte, det kan vara allt ifrån att han har vridit till hoven i hagen nyligen och fått en liten inflammation men det mest troliga är att det är något som hänger ihop med hans gaffelband och att den skadan kom samtidigt som den. 

Alltså någon gång förra vintern, troligen i januari. 

 

Just nu är jag väldigt ledsen och har svårt att se det positiva i allt det här även fast min fysioterapeut som var med idag verkligen försöker få mig att göra det. 

 

När man har kämpat med en skada så pass länge som vi nu har gjort och inte sett hästen trava på 4 månader så blir det som ett slag i magen att se den ÄNNU mer halt. 

Det var otroligt jobbigt :(  

 

Nu är planen att vi ska tillbaka om ca en vecka för fortsatt utredning, vi kunde ju inte fortsätta idag eftersom han redan var så pass bedövad. 

Då kommer vi bedöva små områden där man misstänker att problemet sitter och så får man börja om att leta helt enkelt för att försöka hitta vad det är som stör. 

 

Vi ska fortsätta tömköra i alla fall till återbesöket. 

 

Så om ni har några solskenshistorier, det är nu jag behöver dem <3